Carlotta - the museum database

1939.70.0234 :: byxor

Object description: Byxor av renskinn. Stud. Ernst Perssons saml. (4253). pojkstorlek?

Data elements
References (1)

Inventarienummer

1939.70.0234

generalkatalog-nr

63181

Sakord

byxor

kategori

personliga föremål

underkategori

klädesplagg; skinntillverkning

Etnisk grupp

Samer

Källor, Wikipedia - beskr. av: en.wikipedia.org, sv.wikipedia.org
Beskrivning: finsk-ugrisk ursprungsbefolkning i Sápmi och minoritetsfolk i flera nordiska länderfinsk-ugrisk%20ursprungsbefolkning%20i%20S%C3%A1pmi%20och%20minoritetsfolk%20i%20flera%20nordiska%20l%C3%A4nder

Materialkategori

skinn

Namn - insamlare

Person, Ernst

Beskrivning: Ernst Person beskrivs som student i generalkatalogen. Han gjorde en insamlingsresa i Lappland på uppdrag av Erland Nordenskiöld och Etnografiska avdelningen, Göteborgs museum vilket framgår av brev mellan Nordenskiöld och Persson (se korrespondens 1917, Världskulturmuseets arkiv).
Källor - http: collections.smvk.se

etn/ark

etnografi

Obs.: Beskrivning

Om samedräktens historia: Samernas ursprungliga klädesdräkter, som går tillbaka till förhistorien, var av skinn och hade de naturliga färgerna som man kunde få fram genom olika garvningsmetoder. (Läs om skinnberedningen!) Fjellström menar att både arkeologiska, språkliga och handelshistoriska skäl talar för att tygkolten av kläde kom in i samiskt dräktskick någon gång under medeltiden. Det samiska ordet för kläde har ett medeltida ursprung och vi hör om de importerade tygen första gången i en inventarieförteckning från år 1600. Handelsmän kom seglande från Bergen och Trondheim och förde med sig kläde, mjöl och smycken av silver. Klädet (vadmal av ylle) som samerna köpte på fjordmarknaderna i Norge lyste i starka färger (rött, blått, eller grönt) och kom från Flandern och England. Samerna bytte till sig dessa varor mot ädel päls som mård, hermelin, järv, gråverk och svart korsräv, som av de högre stånden användes till den tidens modedräkter i Europa. (Fjellström, 1985: 474) Varje lappmark hade sin egen typ av folkdräkt med sina egna färgkombinationer och speciella mössor. Vadmalens grundfärger är dock i princip alltid de samma. Medan vardagskolten oftast var grå, var festdräkterna röda eller blåa, kombinerade med dekorationer i gult och grönt. Rött är jordens färg, grönt är växtlighetens färg, blått himmelens och vattnets färg och gult är solens färg. Gult framställdes ibland som vågiga påsydda band, betecknande solstrålarna. Symboliken med naturelementen förekommer redan i samernas urgamla, förlorade naturreligion. Här har de tagit sitt uttryck i klädernas färger. (Madeleine Stirnimann, socialantropolog VKM, 2010) (För mer information om naturelementens betydelse i samernas naturreligion läs: Saga du Nords Trolltrummans hemlighet. En socialantropologisk rekonstruktion av samernas förlorade naturreligion.) Relaterade sökningar: Register: [alla] FOLNAM: samer OBJTXT [innehåller]: personliga föremål klädesplagg Referenser: Phebe Fjellström Samernas samhälle i tradition och nutid. Nordstedt & Söners förlag: Värnamo/Stockholm, 1985. ISBN 91-1-853222-5. Saga du Nord Trolltrummans hemlighet. En socialantropologisk rekonstruktion av samernas förlorade naturreligion. (av Madeleine Stirnimann, socialantropolog VKM Göteborg, 2010) Om%20samedr%C3%A4ktens%20historia%3A%20%0A%0ASamernas%20ursprungliga%20kl%C3%A4desdr%C3%A4kter%2C%20som%20g%C3%A5r%20tillbaka%20till%20f%C3%B6rhistorien%2C%20var%20av%20skinn%20och%20hade%20de%20naturliga%20f%C3%A4rgerna%20som%20man%20kunde%20f%C3%A5%20fram%20genom%20olika%20garvningsmetoder.%20%28L%C3%A4s%20om%20skinnberedningen%21%29%20Fjellstr%C3%B6m%20menar%20att%20b%C3%A5de%20arkeologiska%2C%20spr%C3%A5kliga%20och%20handelshistoriska%20sk%C3%A4l%20talar%20f%C3%B6r%20att%20tygkolten%20av%20kl%C3%A4de%20kom%20in%20i%20samiskt%20dr%C3%A4ktskick%20n%C3%A5gon%20g%C3%A5ng%20under%20medeltiden.%20Det%20samiska%20ordet%20f%C3%B6r%20kl%C3%A4de%20har%20ett%20medeltida%20ursprung%20och%20vi%20h%C3%B6r%20om%20de%20importerade%20tygen%20f%C3%B6rsta%20g%C3%A5ngen%20i%20en%20inventarief%C3%B6rteckning%20fr%C3%A5n%20%C3%A5r%201600.%20Handelsm%C3%A4n%20kom%20seglande%20fr%C3%A5n%20Bergen%20och%20Trondheim%20och%20f%C3%B6rde%20med%20sig%20kl%C3%A4de%2C%20mj%C3%B6l%20och%20smycken%20av%20silver.%20Kl%C3%A4det%20%28vadmal%20av%20ylle%29%20som%20samerna%20k%C3%B6pte%20p%C3%A5%20fjordmarknaderna%20i%20Norge%20lyste%20i%20starka%20f%C3%A4rger%20%28r%C3%B6tt%2C%20bl%C3%A5tt%2C%20eller%20gr%C3%B6nt%29%20och%20kom%20fr%C3%A5n%20Flandern%20och%20England.%20Samerna%20bytte%20till%20sig%20dessa%20varor%20mot%20%C3%A4del%20p%C3%A4ls%20som%20m%C3%A5rd%2C%20hermelin%2C%20j%C3%A4rv%2C%20gr%C3%A5verk%20och%20svart%20korsr%C3%A4v%2C%20som%20av%20de%20h%C3%B6gre%20st%C3%A5nden%20anv%C3%A4ndes%20till%20den%20tidens%20modedr%C3%A4kter%20i%20Europa.%20%28Fjellstr%C3%B6m%2C%201985%3A%20474%29%20%0AVarje%20lappmark%20hade%20sin%20egen%20typ%20av%20folkdr%C3%A4kt%20med%20sina%20egna%20f%C3%A4rgkombinationer%20och%20speciella%20m%C3%B6ssor.%20Vadmalens%20grundf%C3%A4rger%20%C3%A4r%20dock%20i%20princip%20alltid%20de%20samma.%20Medan%20vardagskolten%20oftast%20var%20gr%C3%A5%2C%20var%20festdr%C3%A4kterna%20r%C3%B6da%20eller%20bl%C3%A5a%2C%20kombinerade%20med%20dekorationer%20i%20gult%20och%20gr%C3%B6nt.%20R%C3%B6tt%20%C3%A4r%20jordens%20f%C3%A4rg%2C%20gr%C3%B6nt%20%C3%A4r%20v%C3%A4xtlighetens%20f%C3%A4rg%2C%20bl%C3%A5tt%20himmelens%20och%20vattnets%20f%C3%A4rg%20och%20gult%20%C3%A4r%20solens%20f%C3%A4rg.%20Gult%20framst%C3%A4lldes%20ibland%20som%20v%C3%A5giga%20p%C3%A5sydda%20band%2C%20betecknande%20solstr%C3%A5larna.%20Symboliken%20med%20naturelementen%20f%C3%B6rekommer%20redan%20i%20samernas%20urgamla%2C%20f%C3%B6rlorade%20naturreligion.%20H%C3%A4r%20har%20de%20tagit%20sitt%20uttryck%20i%20kl%C3%A4dernas%20f%C3%A4rger.%20%28Madeleine%20Stirnimann%2C%20socialantropolog%20VKM%2C%202010%29%20%0A%28F%C3%B6r%20mer%20information%20om%20naturelementens%20betydelse%20%20i%20samernas%20naturreligion%20l%C3%A4s%3A%20Saga%20du%20Nords%20Trolltrummans%20hemlighet.%20En%20socialantropologisk%20rekonstruktion%20av%20samernas%20f%C3%B6rlorade%20naturreligion.%29%20%0A%0ARelaterade%20s%C3%B6kningar%3A%20%0ARegister%3A%20%5Balla%5D%20FOLNAM%3A%20samer%20OBJTXT%20%5Binneh%C3%A5ller%5D%3A%20%20%0Apersonliga%20f%C3%B6rem%C3%A5l%0Akl%C3%A4desplagg%0A%0AReferenser%3A%20%0APhebe%20Fjellstr%C3%B6m%20Samernas%20samh%C3%A4lle%20i%20tradition%20och%20nutid.%20Nordstedt%20%26%20S%C3%B6ners%20f%C3%B6rlag%3A%20V%C3%A4rnamo%2FStockholm%2C%201985.%20ISBN%2091-1-853222-5.%20%0ASaga%20du%20Nord%20Trolltrummans%20hemlighet.%20En%20socialantropologisk%20rekonstruktion%20av%20samernas%20f%C3%B6rlorade%20naturreligion.%20%0A%0A%28av%20Madeleine%20Stirnimann%2C%20socialantropolog%20VKM%20G%C3%B6teborg%2C%202010%29%0A%0A;

Om skinnkolten med byxa:

När kolten är sydd av renskinn heter den muodda eller bäska (n.sam.). Till den hör skinnbyxor.

Vinterkolten:

Samernas vinterdräkt bestod av två renskinnkoltar som man drog på över varandra. Den inre pälskolten (sis-muodda) bars med håren inåt mot kroppen. Ytterpälsen (ål’kos muodda) bars med pälsen utåt. Ytterpälsen skulle vara av särskilt vackra (mörka) renkalvs pälsar. (Fjellström, 1985: 314)

Sommarkolten:

Hos de centrala och sydliga samerna hade man ofta sommarkolt av garvat renskinn, svaltja. Den var i regel gyllenbrunt eller rödaktigt garvad. (Manker, 1947: 165)

Relaterade sökningar:

personliga föremål

klädesplagg

skinntillverkning

Källor:

Manker, Ernst. De svenska fjällapparna. STF:s handböcker om det svenska fjället nr 4, Svenska Turistföreningens förlag: Stockholm, 1947.

Phebe Fjellströms bok Samernas samhälle i då och nutid. Nordstedts: Stockholm, 1985. ISBN 91-1-853222-5. Finns på VKM’s bibliotek.

Ossian Elgström Karesuandolapparna, Åhlén & Åkerlundsförlag: Stockholm, 1922: 286

(av Madeleine Stirnimann, socialantropolog VKM Göteborg, 2010)

Världsdel - ursprung