Samling bestående av en njalla (stolpbod) från Bårák/Båråk, Arjeplog.
Förvärvet av njallan skedde i samband med Göteborgs museums arbete under slutet av 1930-talet med att komplettera de samiska samlingarna samt förbereda en utställning om samer. Av korrespondens mellan Ernst Manker och Walter Kaudern framgår att museet under en längre tid sökte efter en äldre njalla. År 1938 identifierades denna njalla på Barturtefjället i Arjeplog och bedömdes som lämplig då den var tillräckligt gammal, uppförd av handhugget virke och cirka 3 ½ meter hög (korrespondens 29/5 1938).
Njallan förvärvades från Per Nilsson Ruong, vars släkt enligt egna uppgifter ägt den i flera generationer och flyttat den mellan olika platser. Förvärvet förmedlades av Ernst Manker.
Det ursprungligen begärda priset om 300 kr ansågs högt i relation till kostnader för nedmontering och transport till järnvägsstation, vilka uppgick till 100 kr. Köpesumman fastställdes därför slutligen till 250 kr (korrespondens 12/9, 4/10, 17/11 1938).
Njallan anlände till Göteborg 1940 och monterades samma år upp i Etnografiska avdelningens sal för de lapska samlingarna.
Museets förvärv av njallan omnämns i Årsberättelse 1940, Årstryck 1941, s. 33:
"Under 1940 har avdelningen endast gjort några få förvärv till de lapska samlingarna, men bland dessa befinner sig en äkta lapsk njalla eller visthusbod vilande på en enda hög stolpe (1940.5.1). Denna njalla (fig. 1), det kanske värdefullaste föremålet i avdelningens samlingar från den lapska kulturen, torde vara det hittills enda existerande exemplaret i något etnografiskt inomhusmuseum (fig. 2). Förvärvet av densamma skedde från lappen Per Nilsson Ruong i Granvik, Moskosel, genom förmedling av intendenten Ernst Manker, som redan förut vid flera tillfällen bistått museet vid kompletterandet av de lapska samlingarna.
Såsom framgår av figurerna är stolpboden helt gjord av handhuggna bräder och hopsatt genom en i stort sett ganska sinnrik konstruktion (fig. 3). Där så fordrats har man använt tränaglar, ty järnspikar saknas helt utom på taket, där boden varit täckt med björknäver. Denna har spikats fast med handsmidda spikar.
Exemplaret har i flera släktled tillhört lappfamiljen Ruong och torde kunna beräknas ha byggts på senare delen av 1700-talet. Möjligen är njallan ännu äldre. Under den långa tjänstetiden i Lappland har den enligt traditionen varit placerad på fyra olika ställen. På grund härav är den bärande stolpen betydligt yngre än själva boden."
