Carlotta - the museum database

1935.50.4632 :: divinationsredskap, spådomsredskap

Object description

"Skulderblad av får hemfört från Edsen-gol, på vilket med tusch markerats några typiska sprickor efter spådomsbränning. " (MLK)

Montell berättar: "In conformity to an ancient Mongolian custom we occasionally burnt a sheep´s bone in order to discover what the immediate future had in store for us. The shoulder of a newly-slaughtered sheep is boiled and anyone who wants to know his fate must then scrape it quite clean with a knife, but under no circumstances may he gnaw it. Incense is then thrown into the fire, the fortune-teller covers his head, numbles a prayer, whispers his question to the ball of the shoulder-blade, the so-called pot, waves it several times over the hearth and then places it in the fire.

Within a short space of time, when it is completely burnt and quite black, it is carefully lifted out of the fire with a pair of tongs. As it cools it cracks appear and it is these that the initiated fortune-teller can read. An upright comb called the back divides the shoulder-blade into two parts, a broad part called the cold side and a narrow part called the warm side. If a tranverse crack appears on the broadest part of the warm side it means good fortune; if the back is burnt by the neck the future will be bright. A ring round the neck is a very bad sign unless it is a matter of runaway cattle, for then the answer is favourable. As far as we were concerned there did not appear to be any great difficulties in our path, because the way ran clear and distinct from the cold side to the warm side." (Montell.1945. s. 381)

Teckning i HBE.

Data elements
References (5)

Inventarienummer

1935.50.4632

Tidigare identitet

H.4632

Sakord

divinationsredskap; spådomsredskap

Sakord, engelska

divination tool

Tidpunkt - användning, senast

1930

Etnisk grupp - brukare

Mongoler

Beskrivning: Mongoler är ett folkslag som bor främst i dagens Mongoliet (2,7 miljoner) samt i Inre Mongoliet i Kina (5,8 miljoner).Mongoler%20%C3%A4r%20ett%20folkslag%20som%20bor%20fr%C3%A4mst%20i%20dagens%20Mongoliet%20%282%2C7%20miljoner%29%20samt%20i%20Inre%20Mongoliet%20i%20Kina%20%285%2C8%20miljoner%29.
Källor, Wikipedia - beskr. av: sv.wikipedia.org, en.wikipedia.org

Region - ursprung

Ejin

Inre Mongoliet

Region - ursprung

Etsin Gol

Region - brukad

Inre Mongoliet

Land - ursprung

Kina

Källor, Wikipedia - beskr. av: sv.wikipedia.org

Land, engelska - ursprung

China

Världsdel - ursprung

Asien

Världsdel, engelska - ursprung

Asia

Beskrivning

"Skulderblad av får hemfört från Edsen-gol, på vilket med tusch markerats några typiska sprickor efter spådomsbränning. " (MLK)

Teckning i HBE.

Materialkategori

ben-horn

Material - tillverkning

ben; fårben

Material, engelska - tillverkning

bone

Anmärkning

Avsynad efter utlån. Inga anmärkningar. 2023-07-10 (SL)

Längd

16 cm

Höjd

4,7 cm

Bredd

11 cm

Namn - insamlad av

Montell, Gösta (1899 - 1975), arkeolog, etnograf, intendent

Beskrivning: Gösta Montell, född 1899, död 1975, etnograf, arkeolog och museiman. M. studerade på 1920-talet etnografi i Göteborg under Erland Nordenskiölds ledning. Han disputerade 1929 på avhandlingen Dress and Ornaments in Ancient Peru. Han deltog i Sven Hedins expedition under åren 1929-1933. Under den nära tre år långa vistelsen i Ostasien var M ungefär åtta månader i Inre Mongoliet, huvudsakligen på resande fot, varvid den längsta och viktigaste resan var till flodoasen Edsen-gol (Etsin-Gol). Området var intressant genom att det var relativt litet berört av han-kinesisk kultur, och under cirka 1 1/2 månads tid studerades här speciellt torgut-stammens liv (Svenskt biografiskt lexikon).
M. flyttade därefter till Stockholm och arbetade på Statens etnografiska museum (nuv. Etnografiska museet). Tillsammans med kollegan Sigvald Linné deltog han i museets etnografiska och arkeologiska expedition till Mexico 1934-35. Med tiden kom han att ägna sig åt Östasien, främst Kina. Efter Hedins bortgång blev han, vid sidan av arbetet på museet i Stockholm, föreståndare för Sven Hedins Stiftelse från 1953. Han var intendent vid Etnografiska museet, Stockholm 1954-66 (wikipedia 2016). M svarade för ordnandet av samlingarna från Hedinexpeditionen i magasin och utställning på Etnografiska museet (Svenskt Biografiskt lexikon).
Bland hans publicerade verk märks Mexikanskt indianliv i forntid och nutid (1936) och "Statens etnografiska museums expedition till Mexico 1934-35: De etnografiska undersökningarna" i Ethnos 1937. Källa: Nationalencyklopedin. /US
Källor, Kulturnav - samma: kulturnav.org
Källor - http: libris.kb.se, sok.riksarkivet.se, collections.smvk.se
Källor, Wikipedia - beskr. av: sv.wikipedia.org

Namn - förvärvat från

Hedin, Sven Anders (1865-02-19 - 1952-11-26), författare, geograf, upptäcktsresande

Beskrivning: Forskningsresande, geograf, författare. Fil.dr.
H. blev adlad 1902.
Efter att ha tagit en doktorsgrad i Halle (1892) genomförde H. tre egna expeditioner i Centralasien (1893-97, 1899-1902, 1905-09). H. gjorde 1916 en färd till Mellanöstern och 1923 en jordenruntresa.
År 1927 återvände H. till Centralasien för att på uppdrag av Lufthansa undersöka flygrutter och etablera affärskontakter mellan Europa och Fjärran Östern. Han stannade, med korta avbrott, till 1935 som chef för en serie expeditioner och forskningsföretag.
Åren 1933-35 undersökte H. på kinesiska regeringens uppdrag möjligheten att bygga bilvägar längs de gamla karavanlederna genom Gobiöknen.
Expeditionerna 1927-35, som var de vetenskapligt mest produktiva, var tidiga prov på mångvetenskapligt multinationellt fältarbete.
Den vetenskapliga publikationsserien från Hedinexpeditionen är beräknad att omfatta cirka 50 volymer.
H. har även författat många reseskildringar.
En stor tillgång har H. haft i sin talang som tecknare i detta sammanhang. H. ritade tusentals kartor och teckningar och hopbragte stora samlingar av geologiskt och etnografiskt material.
H. var ledamot av såväl Svenska Akademien (från 1913) som Vetenskapsakademien och mottog hedersdoktorat från univ. som Oxford, Cambridge och Harvard. /US
Källor, Kulturnav - samma: kulturnav.org
Källor - http: collection.britishmuseum.org, carl.kulturen.com, commons.wikimedia.org, kulturarvsdata.se, collections.smvk.se, www.geni.com, collections.smvk.se, carlotta.malmo.se, collections.smvk.se, kulturarvsdata.se, libris.kb.se
Källor, Wikipedia - beskr. av: sv.wikipedia.org

Tidpunkt - förvärv i fält

1930

Tidpunkt - förvärv till museet

1935

Förvärvsomständigheter - i fält

"Hemfört av Montell från Edsen-gol 1930." (HBE)

Händelse - var närvarande vid

Hedinexpeditionen, fjärde centralasiatiska expeditionen (1927-1935)

Beskrivning: Mellan 1927 och 1935 ledde Hedin den svensk-kinesiska expeditionen till Centralasien. Vid Hedins tidigare expeditioner hade han varit ensam västerlänning, medan han nu var ledare för ett vandrande universitet som bestod av ett stort antal svenska och kinesiska vetenskapsmän, däribland arkeologer, botaniker och etnografer. Bland de svenska deltagarna fanns Georg Söderbom, Folke Bergman, David A:son Hummel, August Larson (hertig Larson) och Gösta Montell.
Mellan 1927 och 1928 var expeditionen finansierad av Lufthansa och hade flera tyska deltagare. Den skulle göra en allsidig utforskning av de centralasiatiska ökenområdenas naturförhållanden och geografi och Lufthansa hade som villkor att expeditionen skulle undersöka möjliga platser för mellanlandningar på den planerade flyglinjen Berlin-Peking-Shanghai. När militärguvernören i Sinkiang förbjöd flygningar över sitt område tog finansieringen slut. Hedin lyckades dock få finansiering från den svenska riksdagen och privatpersoner, vilket gjorde att expeditionen kunde fortsätta mellan 1929 och 1933, efter förhandlingar med den nye makthavaren i Nanking, Chiang Kai-shek. Stora delar av Inre Mongoliet, Nanshan, Tsaidam, Tarimbäckenet, Tian Shan och nordvästra Tibet utforskades. Ett mycket omfattande material samlades in, en noggrann kartering utfördes och Centralasiens klimatologi klarlades.
Mellan 1933 och 1935 finansierades expeditionen av den kinesiska regeringen, med uppdraget att vid sidan av de vetenskapliga undersökningarna studera möjligheten att bygga bilvägar längs de urgamla karavanlederna i Sinkiang. Denna farofyllda färd har Hedin skildrat i trilogien Stora hästens flykt (1935), Sidenvägen (1936) och Den vandrande sjön (1937).
Den stora mängden forskningsresultat publicerades mellan 1937 och 1992 i skriftserien Reports from the scientific expedition to the north-western provinces of China under leadership of Dr. Sven Hedin. (Wikipedia 2015-03-10)
Källor, Kulturnav - samma: kulturnav.org
Källor - http: collections.smvk.se

Klassifikation, OCM (smal)