logo

Carlotta - the museum database

1919.01.0761 :: skulptur, nkisi

Object description

Kvinnlig, svartfärgad träfigur behängd med en mängd föremål. Ansiktet är delvis format av lera eller liknande ovanpå träet, pannan har ärrdekorationer i form av en romb och kinderna tre parallella streck, ögonen av cylindriska pärlor infällda i ansiktet. Ovanpå huvudet bär den en tredelad frisyr. Figuren står på en träsockel, förmodligen monterad på senare tid, men bakifrån syns det att underbenen har gått av (det högra för länge sedan, det vänstra mer nyligt) och att figuren ursprungligen knäböjde. Händerna är placerade bakom nacken i ntaala positionen som indikerar sorg. Metallring runt halsen med tygpaket fastknutna. Medicinpaket på magen med flera platta järnföremål inslagna. På framsidan ett höftskynke av skinn som döljer ytterligare ett skynke av randigt bomullstyg. Bakifrån ser man tydligt snidade könsdelar (labia, klitoris och anus).

Skulpturen är behängd med ett trassel av flätade snören och från dessa hänger ett rep som kvinnor använde för att bära, flera små knyten med okänt innehåll, två miniatyrknivar, en barkbit med blyertsanteckning "Nkasa", tre halverade kalebassformade frön/nötter i varsitt snöre och ett sköldpaddsskal. På baksidan finns ytterligare små knyten av tyg och skinn fastsatta i järnkragen och i snören. Dessutom: en visselpipa i form av en kvinna i sorgegesten (ntaala), en miniatyrväska med okänt innehåll som enligt MacGaffey (1991:125) föreställer en nkutu-väska samt två djurklor.

Lunkanka är genom den detaljerade beskrivning av Lamans medhjälpare Matunta, vilken var evangelist på stationen Musana, en av världens bäst dokumenterade nkisi från denna tid (se Cahier 307 i Lamans manuskript på Riksarkivet). Wyatt MacGaffey har tolkat och förmedlat detta omfattande material (se bl a MacGaffey 1991; 1993; 200). Matuntas uppsats om Lunkanka kan med fördel ses som en generell beskrivning av aggressiva och våldsamma minkisi av typen nkondi (se t ex 1954.01.2336) och kula (se t ex 19.01.0590), men ger också mycket specifik information om funktionen och de symboliska betydelserna av Lunkanka.

Object description

Lunkanka betraktades som en extremt våldsam och hämndlysten nkisi som främst användes vid utbyte av människor (slavar, klienter) mellan två härstamningsgrupper, men också användes för att bota, bestraffa och identifiera häxor. De som uttalade en ed vid Lunkanka riskerade vid löftesbrott att drabbas av dess våld som enligt Matunta kunde bestå av "crushing their chests, making them bleed from their nose and excrete pus; driving knives into their chests, twisting necks, breaking arms and legs, knotting their intestines, giving them night-mares..." (MacGaffey 1991:127).

I Matuntas beskrivning symboliserar skulpturens form och attribut olika funktioner av Lunkanka. Enligt MacGaffey (1991:126) kan ansiktets apliknande drag anspela på n'sengi-apan och därmed verbet senga, "att spionera på"; händernas sorgegest (ntaala) illustrerar den sorg som Lunkankas offer kommer att uppleva lik den sorg en mor känner för sitt avlidna barn; spikarna i bröstet slogs i för att försegla en ed, för att provocera Lunkanka att ta fram sin kraft, och som en metafor för våldet som nkisin kan framkalla; visselpipan på ryggen (också den har händerna i sorgegesten) härmar lätet av ntoyo-fågeln som liksom Lunkanka förebådar döden; den giftiga barken från nkasa-trädet användes i denna region till spåmännens giftprov för att avslöja häxor och barkbiten på Lunkanka har därmed syftet att påminna henne att förgöra avslöjade häxor (MacGaffey 2000:114.).

Inventarienummer
1919.01.0761
Inventarienummer, tidigare
L.761; SMF:89; 1954.01.2338
Sakord
skulptur; nkisi
Specialbenämning
nkondi; spikfetisch [Enl. GK]
Lokalt namn
Lunkanka
Sakord, engelska
sculpture
Etnisk grupp - brukare
sundi
Ort - brukad
Nganda
Region - brukad
Manianga
Land - ursprung
Kongo-Brazzaville : Afrika
alt
Geonames-referens
sws.geonames.org
Källor, Wikipedia - beskr. av
sv.wikipedia.org
Kongo-Kinshasa : Afrika
alt
Geonames-referens
sws.geonames.org
Källor, Wikipedia - beskr. av
sv.wikipedia.org
Kongo-Kinshasa : Afrika
alt
Geonames-referens
sws.geonames.org
Källor, Wikipedia - beskr. av
sv.wikipedia.org
Världsdel - ursprung
Afrika
Geografiskt namn - annat
Demokratiska Republiken Kongo; Belgiska Kongo; Zaire
Beskrivning

Kvinnlig, svartfärgad träfigur behängd med en mängd föremål. Ansiktet är delvis format av lera eller liknande ovanpå träet, pannan har ärrdekorationer i form av en romb och kinderna tre parallella streck, ögonen av cylindriska pärlor infällda i ansiktet. Ovanpå huvudet bär den en tredelad frisyr. Figuren står på en träsockel, förmodligen monterad på senare tid, men bakifrån syns det att underbenen har gått av (det högra för länge sedan, det vänstra mer nyligt) och att figuren ursprungligen knäböjde. Händerna är placerade bakom nacken i ntaala positionen som indikerar sorg. Metallring runt halsen med tygpaket fastknutna. Medicinpaket på magen med flera platta järnföremål inslagna. På framsidan ett höftskynke av skinn som döljer ytterligare ett skynke av randigt bomullstyg. Bakifrån ser man tydligt snidade könsdelar (labia, klitoris och anus).

Skulpturen är behängd med ett trassel av flätade snören och från dessa hänger ett rep som kvinnor använde för att bära, flera små knyten med okänt innehåll, två miniatyrknivar, en barkbit med blyertsanteckning "Nkasa", tre halverade kalebassformade frön/nötter i varsitt snöre och ett sköldpaddsskal. På baksidan finns ytterligare små knyten av tyg och skinn fastsatta i järnkragen och i snören. Dessutom: en visselpipa i form av en kvinna i sorgegesten (ntaala), en miniatyrväska med okänt innehåll som enligt MacGaffey (1991:125) föreställer en nkutu-väska samt två djurklor.

Lunkanka är genom den detaljerade beskrivning av Lamans medhjälpare Matunta, vilken var evangelist på stationen Musana, en av världens bäst dokumenterade nkisi från denna tid (se Cahier 307 i Lamans manuskript på Riksarkivet). Wyatt MacGaffey har tolkat och förmedlat detta omfattande material (se bl a MacGaffey 1991; 1993; 200). Matuntas uppsats om Lunkanka kan med fördel ses som en generell beskrivning av aggressiva och våldsamma minkisi av typen nkondi (se t ex 1954.01.2336) och kula (se t ex 19.01.0590), men ger också mycket specifik information om funktionen och de symboliska betydelserna av Lunkanka.

;

Lunkanka betraktades som en extremt våldsam och hämndlysten nkisi som främst användes vid utbyte av människor (slavar, klienter) mellan två härstamningsgrupper, men också användes för att bota, bestraffa och identifiera häxor. De som uttalade en ed vid Lunkanka riskerade vid löftesbrott att drabbas av dess våld som enligt Matunta kunde bestå av "crushing their chests, making them bleed from their nose and excrete pus; driving knives into their chests, twisting necks, breaking arms and legs, knotting their intestines, giving them night-mares..." (MacGaffey 1991:127).

I Matuntas beskrivning symboliserar skulpturens form och attribut olika funktioner av Lunkanka. Enligt MacGaffey (1991:126) kan ansiktets apliknande drag anspela på n'sengi-apan och därmed verbet senga, "att spionera på"; händernas sorgegest (ntaala) illustrerar den sorg som Lunkankas offer kommer att uppleva lik den sorg en mor känner för sitt avlidna barn; spikarna i bröstet slogs i för att försegla en ed, för att provocera Lunkanka att ta fram sin kraft, och som en metafor för våldet som nkisin kan framkalla; visselpipan på ryggen (också den har händerna i sorgegesten) härmar lätet av ntoyo-fågeln som liksom Lunkanka förebådar döden; den giftiga barken från nkasa-trädet användes i denna region till spåmännens giftprov för att avslöja häxor och barkbiten på Lunkanka har därmed syftet att påminna henne att förgöra avslöjade häxor (MacGaffey 2000:114.).

Materialkategori
trä; växtmaterial
Material - tillverkning
skinn; växtfiber; metall
Material, engelska - tillverkning
plant fiber; skin
Teknik - tillverkning
snidat
Namn - insamlare
Laman, Karl Edvard (1867-03-18 - 1944-06-27), missionär
alt
Beskrivning
Svenska missionsförbundet, Karl Edvard Laman, missionär, språkforskare, f.18 mars 1867 i Norrbäcke skn, Kopparb. län, död 27 juni 1944 i Stjärnorps skn, Östergötl. län. [...] Åren 1888-89 genomgick han Sv. missionsförb:s missionsskola och for 1891 till Kongo, där han var missionär till1919. Efter sina första tre år i Kongo bedrev han språkstudier i kikongo i Hamburg för afrikanisten prof. C. Meinhof. Laman har bl.a. utgivit "Lärobok i kongospråket" (1912), "Grammar of the Kongo language" (s.å.), "The musical accent in the Kongo language"(1922), "An essay in Kongo phonology"(1928). Hans språkvetenskapliga arbete kulminerade i "Dictionnaire Kikongo-Français (avec une étude phonétique décrivant les dialects les plus impotants de la langue dite Kikongo", utg. av Institute Royal Colonial Belge i Bryssel (1936). Han gav även ut läroböcker på kikongo för missionsskolorna samt en bibelöversättning. Under sina sista fem år i Afrika fick han helt ägna sig åt studieresor i nedre Belgiska och Franska Kongo, varvid ett dussin dialekter upptecknades och bearbetades. L. har även hemfört värdefulla etnografiska och entomologiska samlingar, för vilka han 1907 erhöll Vet. akad:s Linnémedalj i guld. (ur Svenska män och kvinnor 4, 1948.) /US
Källor, Kulturnav - samma
kulturnav.org
Källor - http
libris.kb.se, collections.smvk.se
Källor, Wikipedia - beskr. av
sv.wikipedia.org
Namn - förvärvat från
Laman, Karl Edvard (1867-03-18 - 1944-06-27), missionär
alt
Beskrivning
Svenska missionsförbundet, Karl Edvard Laman, missionär, språkforskare, f.18 mars 1867 i Norrbäcke skn, Kopparb. län, död 27 juni 1944 i Stjärnorps skn, Östergötl. län. [...] Åren 1888-89 genomgick han Sv. missionsförb:s missionsskola och for 1891 till Kongo, där han var missionär till1919. Efter sina första tre år i Kongo bedrev han språkstudier i kikongo i Hamburg för afrikanisten prof. C. Meinhof. Laman har bl.a. utgivit "Lärobok i kongospråket" (1912), "Grammar of the Kongo language" (s.å.), "The musical accent in the Kongo language"(1922), "An essay in Kongo phonology"(1928). Hans språkvetenskapliga arbete kulminerade i "Dictionnaire Kikongo-Français (avec une étude phonétique décrivant les dialects les plus impotants de la langue dite Kikongo", utg. av Institute Royal Colonial Belge i Bryssel (1936). Han gav även ut läroböcker på kikongo för missionsskolorna samt en bibelöversättning. Under sina sista fem år i Afrika fick han helt ägna sig åt studieresor i nedre Belgiska och Franska Kongo, varvid ett dussin dialekter upptecknades och bearbetades. L. har även hemfört värdefulla etnografiska och entomologiska samlingar, för vilka han 1907 erhöll Vet. akad:s Linnémedalj i guld. (ur Svenska män och kvinnor 4, 1948.) /US
Källor, Kulturnav - samma
kulturnav.org
Källor - http
libris.kb.se, collections.smvk.se
Källor, Wikipedia - beskr. av
sv.wikipedia.org
Svenska Missionsförbundet
alt
Beskrivning

Svenska Missionsförbundet (SMF, från 2003 Svenska Missionskyrkan, SMK) var ett svenskt nyevangeliskt, protestantiskt trossamfund grundat 1878. Fram till 2003 kallades man Svenska Missionsförbundet (SMF), därefter Svenska Missionskyrkan (SMK) fram till 2011. Samfundet har under sin historia bedrivit mission och biståndsprojekt i flertalet länder, bland annat i Kongo, Indien, Ryssland och Kina, men även i Sverige. SMF/SMK har under årens lopp haft eget bokförlag, tidningsutgivning, egna skolor (folkhögskolor samt missionärs- och pastorsutbildningar), ungdoms- och scoutverksamheter, samt har samarbetat med flera andra kristna organisationer i Sverige och i utlandet.

SMK har enligt beslut 2011 grundat ett nytt samfund tillsammans med Svenska Baptistsamfundet och Metodistkyrkan i Sverige som heter Equmeniakyrkan (tidigare arbetsnamnet Gemensam Framtid). Från 1 juli 2012 har det nya samfundet övertagit såväl centralt anställd personal som verksamhet. De tre bildarsamfunden har avvecklats.

Källor, Viaf - samma
viaf.org
Källor - http
equmeniakyrkan.se
Källor, Wikipedia - beskr. av
sv.wikipedia.org
Tidpunkt - förvärv till museet
1919; 1954
Höjd
43,8 cm [54 cm med sockel]
Bredd
28 cm
Källor
Uppsatsen om Lunkanka av Lamans medhjälpare Matunta (Cahier 307) finns delvis återgiven och analyseras i MacGaffey (1991: 124-141; 1993: 80-86; 2000: 113-114).
Utlån - tidigare
1993.0001, National Museum of African Art
Tidpunkt - öppnad/start
1993--04-28
Utställning - lån
Astonishment and Power: Kongo Minkisi and a New World Resonance.
Utställning - tidigare
KONGOSPÅR Norden i Kongo - Kongo i Norden
alt
Tidpunkt - öppnad/start
2005-11-18
Tidpunkt - stängd/slut
2006-04-17
Ursprungsdatabas
Etno
Klassifikation, OCM (smal)
Brott mot person (683); Folklig medicin (754); Magi (789); Magisk och mental terapi samt psykoterapi (755); Rannsakning (695)
OWC - brukare
FO21
Belongs to Samling
1919.01 :: Laman, Karl Edward, Laman, Selma

Leave a comment

Here you can leave a comment. You have to supply an e-mail, an alias and you have to accept the agreements.